Häng med på en liten guidad tur i vårt nya hem!

Frejas hörna

Freja, Elsa och jag delar ju rum nu och det går rätt bra, om vi håller ordning på oss själva och våra saker. Jag tycker att det är mysigt att se dessa två ligga och snusa medan jag går upp och kommer i ordning för dagen

Systrar med 15 års åldersskillnad

Så här ser det ut utvändigt. Top village ligger på en ganska lugn gata med en del rätt fina och andra enklare villor. Tvätteri en bit bort på gatan och gångavstånd till både sjukhusen. Med bussen är man inne i centralaste Khon kaen på mindre än tio minuter och för mindre än 10 bath (ca 2 kronor).

Från utsidan sett

För er som tycker att det vore intressant att veta mer om vad en doula är och vad hon gör skulle jag vilja rekommendera Cecilia Olins blogg. Hon är verkligen en fin doula som jag varmt kan rekommendera. Bland annat har hon varit doula åt par som fött barn på mitt jobb och alla har varit mycket nöjda med Cecilias insats som doula. Kvinnor som brinner för att göra skillnad förtjänar all respekt. Cecilias blogg hittar ni här.

Denna vecka har vi praktiserat på Antenatal clinic, vilket är deras motsvarighet till vår mödravård. Det ligger inne på sjukhuset och de rekommenderar minst 4-5 besök. Om graviditeten är "High risk" ombeds de komma oftare. Dessa dagar har vi fått träffa två gravida med HIV, två gravida tonåringar, en gravid med diabetes, en med högt blodtryck, en gravid kvinna som väntar tvillingar och en med bebis i sätesläge. Dessutom har vi sett läkarna utföra fostervattenprov på löpande band, snabbt och skickligt.

De gravidas integritet är utsatt då anamnes tas upp vid en "frontdesk" i det överfulla väntrummet. Sedan träffar de olika vårdgivare på olika "stationer". En tar anamnes, blodtryck och urinprov, en annan mäter magen och lyssnar på fosterljud, en tredje ger kostråd och om nödvändigt träffar de även läkaren. Allt som allt tar dessa besök ofta flera timmar. Väntetiden är satt till max 2 timmar, men då 5 barnmorskor och en läkare kan ha 130 kvinnor per dag i väntrummet är det tveksamt om dessa 2 timmar kan hållas.

Tid att samtala, lyssna, ge stöd och se till de psykosociala bitarna finns inte, trots att behovet hos många kvinnor är mycket stort. De har väldigt många som de kallar "unwanted" pregnancies. Många av dessa blivande mammor är tonåringar. För dessa har de speciella stödgrupper.

Sex veckor efter de fått barn kommer kvinnorna tillbaka för familjeplanering och cellprov. Förvånande var att många inte behövde något preventivmedel på grund av att ett stort antal thailändska män har arbetskontrakt i utlandet. Det kan handla om 3 eller 5 år, som de endast har brev eller mailkontakt med sin familj. Annorlunda tycks det för oss.

Vår grupp med två av bm på Antenatal

Så här gick det till när vi flyttade från Mahasarakham till Khon kaen. Rena rama flyttlasset blev det!

är ett av kvällsnöjena för oss studerande barnmorskor här borta. Behöver kanske inte tillägga att vi vet att vi har det himla bra. Jag laddar för ett biobesök också, har inte sett en film sen jag kom till Thailand. Varken på TV eller bio. Finns väl i bästa fall två biofilmer att välja på, som inte är dubbade till thailänska.

Föderskan i rosa

I förra veckan fick vi åter stifta bekantskap med den unga föderska vi träffat tidigare, då hon skickats hem i latensfas. Denna gång var det på riktigt och eftersom hon hade valt att ingå i projektet Natural childbirth på Yangtalad fick vi vara med henne då hon födde på "Happiness chair". Min kursare Liselott, som har 32 års erfarenhet, var hennes barnmorska. Det blev en fin födsel och den unga kvinnan var nöjd, trots att vi var VÄLDIGT många inne på rummet. Hon hade känt sig trygg och hade även sin egen mamma sittande bakom sig då hon födde. Att papporna är med är inte alls vanligt här, även om de på Yangtalad är välkomna. Det blev en liten pojk och han avnavlades efter ca 3 min, slapp rensugning och fick en god start på livet. Utanför avdelningen träffade jag på en ung tjej som var väldigt lik föderskan, så jag frågade mormodern om det var hennes lillasyster. Nej, det är hennes bror blev svaret. Föderskans bror var 15 år och Katheoy. Om ni är nyfikna på vad det kan vara så har min kurskamrat Elin bloggat jättebra om det på följande länk:

http://www.nudlarochpreggos.blogspot.com/2012/03/han-hon-hen.html

"Dancing with husband" uppmuntras på Yangtalad

I latensfas

...kapitel 2 av vår tid i Thailand på allvar. Då startar den "riktiga" praktiken, för min grupps del på Khon Kaen hospital, Ett sjukhhus med ca 5-6000 förlossningar per år. Ett sjukhus vars kejsarsnittssiffror haft följande utveckling:

År 2009: 23 %

År 2010: 33 %

År 2011: 41 %

Känns som barnmorskeyrket kan vara lite hotat här. Vissa privatpraktiserande förlossningsläkare har runt 90 % snitt. Ska bli intressant att höra hur de ser på den här extremt snabba utvecklingen (eller ska man kanske säga avvecklingen) av förlossningsvården. Spontant känns det som ett svek mot kvinnorna att den tillåts ske. Men det är inte det enda märkliga som sker här. Nedan följer ett annat exempel på obegripligheter vi mött här borta

I fredags hade vi en gemensam middag för att avsluta första kapitlet av vårt Thailandska äventyr. Och för att säga hejdå till MahaSarakham. Staden som varit vårt hem en tid och som varit så snäll mot oss. Detta till trots kände jag med många en viss lättnad att lämna Maha bakom oss, för att istället göra oss hemmastadda i Khon Kaen, staden som har en hel del mer att erbjuda i form av varierad mat, människor som kan engelska och saker att göra på fritiden.