Att fylla år är en både och känsla. Jag firar att jag får fyller år vilket inte är alla förunnat. Jag är tacksam för livet och den gåva som det är. Samtidigt inser jag att det inte är för evigt, att det kommer att kännas som en dag kan göra - att den börjar och sen är den plötsligt slut. Gåvan, livet, det som är nu, kommer en dag att vara slut. Jag tänker mycket på att jag vill stå där i slutet och känna i varje cell glädjen över att jag levde det fullt ut, att jag var modig, att jag vågade. Våga lyckas och misslyckas. Våga älska och vågade vara ensam. Vågade ha rätt och vågade ha fel. Vågade vinna och vågade förlora.

With sister in Barcelona!

Hur gör man det? Det enda jag vet är att när jag lyckad vara i strömmen, i den där källan där allt finns, då finns inte ens den frågan. Det är konstigt, men det frågan finns inte. Meningen är där som en energi och inget börjar eller slutar. Just nu försöker jag förstå vad som gör att jag är i den källan, strömmen, och vad som gör att jag tappat bort den. För det gör jag, tappar bort den ibland. Men svaret finns där någonstans. Mjukt inbäddat i livet självt.

På måndag ska jag vara med på en tvillingfödsel. Det ska bli spännande!!

Sommarvärme & Kärlek! Susanna