Den här vintern verkar aldrig ta slut, nu, när jag hade hoppats på vårvindar - ja, då vankas snöstorm! Känner mig allmännt trött på kylan, konstant nerkyld om fötterna och svårt att hitta den där riktiga energin. Idag, när Susanna och jag skulle ha möte, mumsade vi sushi och kom aldrig längre än att avhandla hur vi har det i våra privata liv. Så kan det gå och det är ju också viktigt. Inget är mer värt än nära och fina vänner man kan dela glädje och sorg med.

I helgen planeras att inte gå ut, orkar inte frysa. Det blir lunch och bullbak med små och stora väninnor och sedan Melodifestival i gott sällskap och en del gott att stoppa i munnen! På söndag är det årsmöte i kollektivhusföreningen. Ska bli underbart vilsamt och skönt att bara uggla inne. Det enda som kan få mig att lämna hemmets lugna vrå denna helg är om min hemföderska, beräknad först om någon vecka, får för sig att föda barn. I så fall blir det taxi från dörr till dörr. Det vore faktiskt inte så tokigt, men min magkänsla säger att det inte är riktigt dags än. Vi får se...

Förresten, det där jobbet jag sökt....ska på intervju på måndag, håll tummarna kära ni!

Peace and love

Liisa