Idag har jag sökt ett nytt barnmorske- jobb. Det är inte så omfattande, någon dag per vecka under två månader, kanske lite mer. Det är ett barnmorskejobb och jag tror att det skulle passa mig. Är övertygad om att jag skulle lära mig massor, så hoppas hoppas. Skriver inget om var det är, kommer nog inte att kunna göra det ens om jag får jobbet eftersom det handlar om en väldigt utsatt grupp kvinnor jag i så fall kommer att jobba med. Det handlar dock inte om födande.

Varför kan jag aldrig vara nöjd, stilla, vilja stanna kvar? Varför är jag alltid så himla nyfiken och sugen på att lära mig nytt, uppleva och utvecklas? Inte för att jag lider mycket av det, tvärtom så är det ju en drivkraft. Men ibland önskar jag ändå att jag kunde vara lite mer förnöjd med det som bara är. Fast med mitt lugna, på gränsen till tröga temperament, skulle det väl bli för tråkigt helt enkelt.

Väntar med spänning på om detta ska få bli ännu en chans att lära nytt av livet och alla dessa fantastiska möten.