Hej där,

är jätte förkyld! Typiskt och så tråkigt när jag ska till Norge imorgon och sen har festen på söndag. men jag hoppas att det går över Samtidigt är det något häftigt när kroppen tar över. Hur den drar ner mig i mina fötter, hur den får mig att vara mer i nuet, trots att det är mest känslan av att ha ett tjockt huvud men ändå - så känner jag kroppen.

När jag väntade Mira min dotter blev jag jätte illamående under de första månaderna. Jag kunde inte göra någonting annat, än att må illa. Det var oerhört frustrerande! Tills jag efter ett tag började förstå - att jag just inte kunde göra något annat. För en sådan som mig fyllde plötsligt detta illamående en funktion (för jag förstår så klart att det inte är så för alla). Jag blev så mycket kropp, en kropp som mådde illa, men en ändå en kropp. Den insikten, eller inställningen hjälpte mig sedan under resten av graviditeten. Ibland - om vi kan ta emot det - kan det "jobbiga" också hjälpa oss med det som vi kanske behöver mest.

Imorgon åker jag till Norge. Det ska bli underbart att träffa de kvinnor som kommer dit och att få berätta om boken. Å sen är festen på söndag. Ska bli så kul! Vi ses då!!!! Och du, försök att se på kroppens signaler som viktiga även om det är den där jobbiga migränen. Om vi inte värderar signalerna som bra eller dåligt kan de gömma små små viktiga mirakel eller bara enkla vardagliga insikter. Stor varm kram! Susanna